Kalmar län lyckas med EU:s kulturstöd


   
 
 Efter närmare 20 år i EU börjar svenska kulturskapare ta för sig av EU:s kulturstöd.  Men mindre än 20 procent av kulturprogrammets pengar når utanför storstadslänen. De når dock Kalmar län. 
 
 Åtta län i landet har inte fått en enda krona från EU:s renodlade kulturfond under åren 2008-2012. Hälften av de regioner som inte fått en krona i kulturstöd finns i Norrland, där bara Västerbotten och Gävleborg fått kulturbidrag. Vinnarna är i stället de tre storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö, dit drygt 80 procent av Sveriges medel går. – En förklaring är att många av kulturorganisationerna finns i städerna, en annan att de har de internationella kontakter som krävs. Men vi vill nå ut över hela landet, det finns mycket att hämta för regionala museer, bibliotek och andra, säger Elin Rosenström, handläggare på Kulturrådet. Sverige har sedan starten 1995 varit ett av de sämsta länderna att ta del av de bidrag som funnits i EU:s kulturprogram. Ett av de sämsta åren var 2009, då bara 1,9 procent av EU:s kulturstöd gick till svenska kulturskapare. Fjolårets statistik är inte klar, men 2012 såg det betydligt bättre ut. Allt tyder på att svenska kulturutövare har lärt sig hur EU fungerar. Men när storstadsregionerna räknats bort är det bara Uppsala, Örebro och Kalmar som sticker ut. Att Kalmar län ligger bra till beror på drivna kulturinstitutioner, enligt Maria Agestam, områdesansvarig för kulturfrågor på Regionförbundet i Kalmar län. – Vi har till exempel Länsmusiken som är superduktiga på att samverka och nätverka, de har varit med i ett stort EU-projekt som koordinatorer, det hör inte till vanligheterna att svenska aktörer är koordinatorer. The Glass Factory i Boda är också superduktiga och med i ett EU-projekt. Samma sak med Kalmar konstmuseum som var med i det internationella nätverksprojektet Art Line med länder runt södra Östersjön. Det har blivit ett flaggskeppsprojekt. Även Länsmuseet har bidragit till det här, men de är inte delaktiga i något EU-projekt just nu, säger hon. Hårt arbete ligger bakom kulturstödet. För en ansökan till exempelvis Kreativa Europa, samlingsnamnet på EU:s nya kulturprogram, krävs en och en halv månads arbete, förutsatt att man vet vad man vill göra. Detta främst på grund av kravet på samarbetspartner från flera länder. – Det handlar väldigt mycket om nätverkande och internationella kontakter, och det är flera av våra kulturinstitutioner väldigt duktiga på, det är jätteroligt. För Camerata Nordica ledde det ju bland annat till att de spelade på Proms, säger Maria Agestam.