Idrott och kultur kan mötas Både kultur och idrott har bevisligen läkande egenskaper. Det har skrivits ut på recept, det är socialt och något att samlas kring men av tradition tar de olika världarna avstånd från varandra. – Det finns ett ömsesidigt förakt, sa proffsboxaren och kulturskribenten Åsa Sandell i en intervju i Barometern-OT inför lördagens samtal mellan henne och Kalmar FF-profilen och skribenten Henrik Rydström på stadsbiblioteket i Kalmar. Ett samtal som blir personligt. – Jag hade en kris när jag var 14–15 år. Jag gillade att läsa och skriva men ingen i min fotbollskrets gjorde det. Det gick så långt att jag tänkte att jag skulle bli en sämre fotbollsspelare om jag läste, säger Henrik Rydström, som tillägger att fotbollsmiljön kändes inskränkt fram tills en dag då en fotbollstränare ställde in en boklåda i omklädningsrummet. – Då blev det plötsligt accepterat för mig. Åsa Sandell spelade basket på elitnivå tills hon en dag kände att hon slösat bort sitt liv på idrott och bestämde sig för att börja studera litteraturvetenskap på universitetet. – Jag levde det dekadenta livet. Rökte och joggade inte ens, säger Åsa Sandell. Båda behövde komma upp i åldrarna för att acceptera för sig själva och besvara omgivningens misstänksamhet inför att de hade en fot i båda världarna. – Det är berikande att ha flera intressen och identiteter. Särskilt när man som jag skulle sluta med fotbollen, säger Henrik Rydström som mött motstånd i omklädningsrummet. – När jag var i 20-årsåldern kunde jag ta med mig en tidning till träningen. ”Vem fan tror du att du är”, kunde man få höra då. Jag var ihärdig och fortsatte men jag förstår dem som inte orkar ta skiten. Det är lättare att välja. Båda säger att de har fått ett kulturellt självförtroende genom sin universitetsutbildning och Henrik Rydström, som är tränare för KFF:s U17-lag i pojkallsvenskan, oroas över att så många unga idrottsutövare får för sig att utbildning är oviktigt. – Många använder Zlatan Ibrahimovic som ett exempel på någon som har lyckats utan att ha gått klart gymnasiet. Jag önskar att Zlatan skulle bjuda på sig själv och gå ut och säga ”gör inte som jag utan ta chansen och gör klart skolan”, säger Henrik Rydström. Åsa Sandell vill att Henrik Rydström ska förklara varför just fotboll är en så upphöjd sport som till och med kulturmänniskor kan nörda ner sig i. – Det handlar nog om människans behov av att enas kring något. Vi enas kring de stora fotbollsmatcherna och i Kalmar samlas vi kring Kalmar FF. Trots att laget har spelat rätt trist den senaste tiden. – Men det är Kalmars trista skit, frågar Åsa Sandell. – Ja, det är totempolen som världen kretsar kring, säger Henrik Rydström. Det sitter ett antal yngre tjejer och killar i publiken på biblioteket och kanske är de dem som samtalet berör mest. Det är i den åldern som identiteten skapas och där grupptillhörighet är viktigt. Rekryteringsbasen för både kultur- och idrottssfären breddades säkert av lördagens samtal.